Lönesänkarna

Document Inifråns Lönesänkarna menar att den andel av inkomsterna i Sverige som går till arbete har sjunkit kraftigt sedan ungefär 1980 till förmån för ovanligt höga vinster:

” Men sedan slutet av 1970-talet har allt mindre av det växande välståndet kommit vanliga löntagare till del. Inkomsterna i landet har förskjutits från löner till vinster. Enligt Lennart Schön, professor i ekonomisk historia så saknar förändringen motstycke i historien.


– Lönernas andel av de totala inkomsterna i landet har minskat dramatiskt sedan början av 1980-talet. Vi behöver gå tillbaka till 1910-talet för att hitta en så låg andel av inkomsterna som tillfaller löntagarna.”


Frågan om hur mycket av ekonomin som går till vinst samt lön är inte enkelt att beräkna, och kräver diverse justeringar. Konjunkurinstitutet, Riksbanken och Globaliseringsrådet följer frågan och har tvärtemot Dokument Inifrån dragit slutsatsen att löneandelen i svensk ekonomi inte har sjunkit samt att vinstandelen i näringslivet år 2012 är historiskt normal. 

* För Lönebildningsrapporten 2012 finns fördjupningen ”Lönsamheten hos företag i Sverige” av Konjunkturinstitutet. Där visar de en graf gällande Vinstandel i näringslivet 1980-2012. Siffran fluktuerar lite runt konjunkturcykeln, men lönsamheten inte ha någon signifikans trend vara sig upp eller ned. 



* I stycket ” VINSTANDELEN 2012 – HÖG ELLER LÅG?” skriver
Konjunkturinstitutet:
 
“Sammantaget skiljer sig inte indikatorerna på lönsamhet särskilt mycket åt, och ingen visar att lönsamheten skulle vara avsevärt högre eller lägre än vad som tidigare varit normalt i rådande konjunkturläge.”

 
* Riksbanken presenterade 2003 denna graf om vinstandelen, återigen utan större förändring


* Professor Karolina Ekholm redovisade i sin rapport för Globaliseringsrådet löneandelen i ekonomin 1970-2005, utan signifikant minskning. 

Varför kommer de till olika slutsatser? En förklaring är justeringar. Hela BNP går inte till kapital- och arbetsinkomst, det finns även andra komponenter. Flera justeringar måste göras för att räkna ut löne och kapitalandelen, inklusive skatt och kapitalslitning. När jag såg att Dokument Inifråns graf skiljder sig från andra jag brukar se gissade jag att de inte justerat för skatter samt för kapitalslitning. Dokument Inifrån håller med om att man ska justera för skatt, men påpekar att deras graf redan hade gjort denna justering. Kritiken om skatt drar jag således tillbaka.

Däremot bekräftar de att grafen inte justerat för kapitalslitning. En stor andel av företagens avkastning går till att ersätta slitet kapital och måste räknas bort från vinsten. I den graf som Dokument Inifrån redovisar har detta justerad inte gjorts.  Grafen är dessutom bara för svensk industri, inte den svenska ekonomin som helhet, vilket också bidrar till att den kommer till andra slutsatser.



I sitt svar till mig skriver Dokument Inifrån

“Angående metodproblem i forskningen. Bra av Tino att medge att det där han skrev om skatterna var ett snedsprång (förutsätter att han tydliggör detta också på sin blogg). Kaptalförslitning påverkar inte heller bilden så vitt jag förstår, det handlar om relativt små förändringar av avskrivningarnas andel av BNP under de år då det stora fallet i löneandelen inträffade (ca 1980 till 1995). Jag vill bara för tydlighet skulle göra det klart att det inte är ”vi” som själva knåpat ihop några siffror i nått excelark så vill någon fördjupar sig ytterligare i hur forskarna hanterat olika metodproblem i sina studier så föreslår jag att hen vänder er direkt till dem (även om jag naturligtvis hjälper till och svarar så långt jag kan). Skulle någon komma fram till att det rentav finns skäl att ifrågasätta forskarnas resultat så finns ju lämpliga forum för att föra en sådan diskussion även offentligt, exempelvis Ekonomisk Debatt.”
 
Att justering av kapitalslitning inte påverkar resultatet är inkorrekt. Vad som hände runt kris och devalveringsåren 1995 är inte relevant, vi diskuterar ju vinstandelens utveckling 1980 till idag, inte till 1995. Låt mig återigen citera SCB:s data från Nationalräkenskaperna om fördelning av BNP till faktorpris, justerad för skatter.

1980-1985 så var vinstandelen ej justerad för kapitalslitning 33,8%. De senaste 5 åren har andelen varit 35,9%, således en ökning av vinstandelen.

1980-1985 så var vinstandelen justerad för kapitalslitning 24,0%. De senaste 5 åren har andelen varit 24,0%, således ingen förändring med justering. Resterande 76% av det ekonomiska överskottet går till löner, en andel som inte har minskat sedan 1980-talet efter justeringar.

Vi ser att det påverkar slutsatserna att justera för kapitalslitning, något den graf av professor Lennart Schön som används som underlag i programmet inte gör.

Erik Sandberg på Document Inifrån påpekar att det inte är SVT som räknat ut detta. Detta är givetvis korrekt, men Document Inifrån tog ju tydligt ställningen att Lennart Schöns graf om ökande vinstandel utan historisk motsvarighet var korrekt och att andra nationalekonomer som kom fram till motsatt slutsats hade fel.

Eftersom det här är en viktig och tekniskt komplicerad fråga så är det viktigt att det intryck tittarna får är korrekt. Programmet lämnar intrycket att löneandelen har sjunkit kraftigt till förmån för vinster. Att Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Globaliseringsrådet undersökt frågan och har kommit till motsatt slutsats lyfts inte fram.  Man problematiserar inte Lennart Schöns graf, som inte justerar för kapitalslitning och som inte gäller hela ekonomin, utan bara industrin.

Det är bra att programmet Dokument Inifrån har lyft fram viktiga ekonomiska frågor. Däremot är det olyckligt att programmet tar ensidig ställning för enskilda forskares slutsatser om dramatiskt ökad kapitalandel, trots att det fortfarande får sägas representera en minoritetsåsikt.

Kanske får frågan redas ut i Ekonomisk Debatt. Det hade varit bättre om frågan redan reds ut i Ekonomisk Debatt först innan SVT tvärtemot tex. Konjunkturinstitutets slutsatser gav allmänheten bilden att kapitalet har pressat lönerna på ett sätt som saknar motstycke i historien.

Leave a Reply